lu.se

Ekonomisk-historiska institutionen

Ekonomihögskolan vid Lunds universitet

Ämnet ekonomisk historia

I ekonomisk historia studeras samhällsutvecklingens materiella villkor och människans möjligheter till försörjning samt hur ekonomiska förändringsprocesser hänger samman med sociala och politiska förhållanden. Ekonomisk tillväxt, strukturförändring, inkomstfördelning och levnadsstandard är centrala forskningsteman i ekonomisk historia. Andra viktiga områden är politiska och sociala institutioners roll i ekonomin och arbetsfördelningen mellan kvinnor och män i samhället och arbetslivet.

Ekonomisk historias viktigaste uppgift är att ge ett långsiktigt perspektiv på samhällsutvecklingen. Snabba förändringar är inget unikt för nutidens samhälle. Genom ett historiskt perspektiv på samhällsekonomins utveckling kan man bättre förstå nutiden och göra realistiska prognoser om framtiden. Det kan t.ex. gälla den globala ekonomins utveckling och påverkan på såväl rika som fattiga länder och det ekonomiska systemets förmåga att hantera användningen av knappa naturresurser när världen blir alltmer industrialiserad. Tillväxtens nya inriktning, villkoren på arbetsmarknaden, statens roll i ekonomin, befolkningens sammansättning samt invandringens och utbildningens betydelse är några av de områden där ett historiskt perspektiv hjälper till att ge distans åt och kunskap om dagens samhälle.

Inom ekonomisk historia söker man efter generella förklaringar till historiska händelser, t.ex. varför ekonomier går igenom perioder av tillväxt, stagnation och tillbakagång. Eftersom ekonomisk historia studerar samhällsutvecklingens materiella sida är det naturligt att ämnet i stor utsträckning använder kvantitativa mått och metoder och ekonomisk teori. Men eftersom ekonomins utveckling inte är åtskild samhällsutvecklingen i övrigt hämtar ekonomisk historia intryck, metoder och teorier också från andra samhällsvetenskapliga discipliner och från andra vetenskapsområden som naturvetenskap och medicin. Det breda perspektivet och ämnesvalet gör också att kvalitativa metoder kommer till användning.

Kunskaper om historiska fall av ekonomisk utveckling liksom förmågan att tolka en mängd olika typer av historiska data gör att ekonomisk- historikern har en unik kompetens när det gäller att studera och analysera komplexa relationer i det nutida samhället. Ekonomisk-historisk kompetens är därför användbar på en mängd områden i samhällslivet och på arbetsmarknaden i både privat och offentlig sektor.

Christer Gunnarsson