lu.se

Ekonomisk-historiska institutionen

Ekonomihögskolan vid Lunds universitet

Från siffror till människor – Wallenberg Academy Fellow Kerstin Enflo om sin forskning

Publicerad: 2020-10-20

Infrastruktur, regional tillväxt och hur historiska beslut påverkar dagens tillväxt. Så kan ekonomhistorikern Kerstin Enflos forskning kanske sammanfattas. Gläntar man än mer på locket, glimtar där rön om hur järnvägens dragning på 1800-talet påverkar oss i dag och hur hemvändande Amerikaemigranter kan ha påverkat sina lokalsamhällen.

Emigrantfartyget Rollo lämnar Göteborg, omkring år 1900. I ett pågående forskningsprojekt undersöker Kerstin Enflo med kollegor vad som hände med de Amerikafarare som återvände till Sverige. Foto: Olga Rinman, Göteborgs historiska museums bildsamling.

– Så mycket av det vi ser i samhället i dag har så otroligt gamla rötter, säger Kerstin Enflo, nybliven professor i ekonomisk historia på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.

Ett exempel är resultaten från ett av Kerstin Enflos tidigare forskningsprojekt där hon och kollegorna undersökte det svenska järnvägsbyggets effekter. De jämförde städer som var likartade på 1850-talet, men där bara den ena kom att anslutas till den då nya och expanderande statliga stambanan.

– I de flesta länder drog man räls mellan städer som redan var stora, men inte här. Det gör att vi i Sverige kunde studera de rena effekterna av järnvägen, berättar Kerstin Enflo i en artikel på webbplatsen för Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.

Forskningsresultaten visar att stambanan verkligen spelade roll. Städer som låg längs den statliga stambanan blev större, mer industriella och fick större företag. Effekterna av detta ser vi än i dag. Ett exempel är Skara och Skövde, jämnstora 1850, men där Skara inte kopplades upp mot stambanan, till skillnad mot Skövde som än i dag har snabba förbindelser till exempelvis Göteborg och Stockholm genom just stambanan. I dag har Skövde nästan tre gånger så många invånare.

Studerar hemvändande Amerikafarare

Hur tror du att framtidens ekonomiska historiker kommer se på vår tid?

– Jag är övertygad om att tiden vi lever i nu hamnar i historieböckerna. Inte bara på grund av coronapandemin, utan på grund av digitaliseringen som nu skjutit riktig fart. Även här kan den regionala tillväxten påverkas – vad händer när vi inte umgås och minglar i våra städskärnor längre? Eller när vi jobbar hemma? Kommer folk att lämna städerna och vi ser nya orter segla upp tillväxtmässigt? Det är spännande att sitta på första parkett och observera det som händer i dag, säger hon.

Kerstin Enflo ser forskningsmässigt fram emot att skifta fokus från stora mängder aggregerade data, som BNP, och nu rikta ljuset mot de enskilda individerna: människorna bakom siffrorna. I ett projekt som pågår just nu undersöker Kerstin och forskarkollegorna hur hemvändande Amerikaemigranter påverkade sin region.

– Vi vet att en miljon människor lämnade Sverige i slutet av 1800-talet och emigrerade till Amerika. Men vad som är mindre känt är att en fjärdedel av dem kom tillbaka. Vilka var de? Vad tog de med sig tillbaka till Sverige? Var slog de sig ner? Tanken är att fortsätta studera regional tillväxt, men nu utifrån människorna, säger Kerstin Enflo.

Vad händer när innovationer introduceras?

I ett annat pågående forskningsprojekt kommer Kerstin Enflo att studera vad som händer invånarna på en ort när en nymodighet, som elektricitet, slår igenom.

– Förlorade folk sina jobb till maskinerna när elektriciteten kom? Vad hände med de människorna? Bor de kvar på samma ställe, flyttar de – får de nya arbeten?

I tidigare forskningsprojekt har Kerstin Enflo och hennes forskarkollegor kunnat visa att ny teknik – till exempel i form av elektricitet och maskiner inom industrin – i en svensk kontext faktiskt hjälpte till att stärka arbetarklassens villkor.

– Vi såg ett tydligt mönster i statistiken: arbetarna hotade inte med strejk på grund av motstånd mot teknisk förändring, utan utvecklingen hjälpte dem. De kunde säga ”om vi går i strejk står ju era dyra maskiner stilla”. Det gav arbetarna makt.

Nyfiken på gemensam historia med Finland

Tidigare i år var Kerstin Enflo på en forskarvistelse i Finland. Syftet var att knyta närmare band med finska forskare eftersom Sverige och Finland har en gemensam administrativ historik och därmed mycket jämförbar statistik.

– Den regionala indelning vi ser i dag inte alltid har funnits där. Sverige innan 1809 såg inte ut som det gör i dag. Sverige och Finland har ett unikt material i det att vi har en gemensam historia under 600 år. När Tabellverket, det som i dag heter Statistiska centralbyrån, SCB, startas på 1700-talet är Sverige och Finland ett land. Sen ändras det 1809 när Finland tillfaller Ryssland. Tänk vad spännande att kunna se hur gamla strukturer påverkar – eller inte – hur saker ser ut i dag, säger hon.

Kerstin Enflo är sedan 2014 en så kallad Wallenberg Academic Fellow, vilket innebär att hon får möjlighet till mer tid och medel till sin forskning. Anslaget varar i fem år, och tidigare i år fick hon den goda nyheten att anslaget förlängs med ytterligare fem år.

Hennes i artikeln nämnda framtida forskning finansieras av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse (KAW), men studien om återvändarna från Amerika har även fått finansiering av Ragnar Söderbergs Stiftelse, och Länsförsäkringars forskningsfond står för en del av elektricitetstudien.

Se filmad intervju med Kerstin Enflo

Godbitarna ur intervjun – 5 minuter (svensk text finns)

Se filmen på Youtube istället

Hela intervjun – 17 minuter

Se filmen på Youtube i stället

Fler videor

Vad är det som gör en region ekonomiskt stark?

Det finns inga vinnare i ett land som dras isär

Läs tidigare artiklar

Kerstin Enflo blir Wallenberg Academy Fellow 2014

Forskare sätter den svenska modellen i nytt ljus

Spelteori och Afrika i fokus för nya Wallenberg Academy Fellows 2016

 

Fakta: Wallenberg Academic Fellow

Wallenberg Academy Fellows är en långsiktig satsning på unga forskare i Sverige. Syfter är att ge de främsta unga forskarna långsiktiga resurser, som innebär att de kan koncentrera sig på sin forskning samt bidra till en ökad internationalisering av den svenska forskningsmiljön.

Programmet har inrättats av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse i nära samarbete med flera kungliga akademier och svenska universitet. Universiteten nominerar forskare till programmet, akademierna utvärderar kandidaterna och presenterar de mest lovande forskarna för stiftelsen, som sedan gör det slutliga urvalet. Därefter tar universiteten ett långsiktigt ansvar för de utvalda forskarnas verksamhet.

Vid den första 5-åriga anslagsperiodens slut har forskarna möjlighet att nomineras för ytterligare fem års finansiering.

Ekonomihögskolan har flera forskare som utsetts till Wallenberg Academic Fellows.

De är i nuläget:

Läs mer om Wallenberg Academic Fellows i Sverige

Wallenberg Scholars

Avser att stödja och stimulera några av de mest framgångsrika forskarna vid svenska universitet. Ekonomihögskolan representeras av Mats Alvesson, företagsekonomi.

Läs mer om samtliga aktiva Wallenberg Academic Scholars

Lyssna på poddintervjuer med Kerstin Enflo

Economic History Podcast (som drivs av Sean Kenny, postdoc i ekonomisk historia vid Ekonomihögskolan):

A Correction podcast:

Kontakt

Kerstin Enflo, professor i ekonomisk historia
+46 (0)46-222 74 91
kerstin.enflo@ekh.lu.se

Läs mer om Kerstins forskning

Läs mer om Ekonomihögskolans forskning i ekonomisk historia