lu.se

Ekonomisk-historiska institutionen

Ekonomihögskolan vid Lunds universitet

Banbrytande kunskap om Afrikas utveckling får Lundapris

Publicerad: 2020-01-27

Harvardprofessorn Nathan Nunn är årets mottagare av Familjen Jan Söderbergs pris i ekonomi. Nunn besöker Ekonomihögskolan vid Lunds universitet den 25 mars för att ta emot priset på en miljon kronor och hålla en föreläsning om sin forskning.

Experimentell nationalekonomi och utvecklingsekonomi är i ropet – från 2019 års nobelpristagare i ekonomi, till nu också Lunds egen motsvarighet i nationalekonomen och ekonomhistorikern Nathan Nunn.

Nathan Nunn ville bli forskare för att bättre förstå världen omkring oss. Varför är samhällen och kulturer olika? Varför är några mer ekonomiskt framgångsrika än andra? Vad förklarar dynamiken i framgångshistorier och den efterföljande nedgången som vi sett i så många samhällen genom åren?

­– Jag är intresserad av att förstå hur samhällen utvecklas över tid och hur historiska processer kan hjälpa oss att bättre förstå vår samtid. Detta innebär att man försöker förstå utvecklingen av ekonomiska och sociala system såväl som kultur och psykologi och samspelet dem emellan, säger Nathan Nunn.

Genom åren har Nunn finkammat arkiven för att kunna undersöka de effekter som historiska händelser och faktorer har på det efterföljande samhället. Han använder gärna historiska data i sin kvantitativa analys, ofta från arkiv eller insamlat genom antropologiskt fältarbete. Arkivdatan kan sedan kopplas till färskare data och resultatet gör att det går att se samhällseffekter både på kort och lång sikt.

– Nathan Nunns forskningsresultat och innovativa, avancerade kvantitativa metoder har blivit välkända och intensivt diskuterade under de senaste tio åren. Hans kreativa användning av data från då och nu förnyar forskningsfältet, vilket gör honom till en perfekt mottagare av Familjen Jan Söderbergs pris i ekonomi, säger Fredrik Andersson, rektor vid Ekonomihögskolan vid Lunds universitet samt ordförande för priskommittén.

Tre exempel på Nathan Nunns forskning:

1. Tilliten i Afrika påverkas fortfarande av slavhandeln

Forskarna Abhijit Banerjee, Esther Duflo och Michael Kremer fick Sveriges riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne förra året för sin gärning inom experimentell utvecklingsekonomi. Nathan Nunns forskning rör sig inom liknande områden. Han citeras av Duflo och Banerjee i deras artikel Under the Thumb of History? Political Institutions and the Scope for Action från 2014, som handlar om hur slavhandeln hade en långsiktig negativ effekt för ekonomiska framsteg i vissa afrikanska områden. Nunn kommenterar:

– Jag tror att vi som forskare inom utvecklingsekonomi är överens om ganska mycket. I artikeln diskuterar de om vi lika gärna kan ge upp att sikta på effektivt policyskapande och beslutsfattande i dag, med tanke på vad vi vet om de historiska rötterna till ett lands eller regions ekonomiska utveckling. Jag tror inte att svaret på detta är ja. Jag tror att det är helt avgörande att förstå hur ett land kom dit det är i dag, för att hjälpa landet in i en positiv riktning i morgon.

Nathan Nunn har forskat mycket om slavhandelns långsiktiga effekter. Han har bland annat visat att i Nord- och Sydamerika, ju mer beroende av slaveri ett land var år 1750, desto fattigare var det år 2000. Han fann samma relation i USA. År 2000 var delstater med fler slavar 1860 fattigare än stater med färre slavar och de var mycket fattigare än de fria nordstaterna.

Några av Nathan Nunns mest citerade studier visar att en väsentlig del av Afrikas nuvarande underutveckling verkar orsakas av just långsiktiga effekter av slavhandeln. Nunn drar slutsatsen att nuvarande skillnader i tillit inom Afrika kan tillskrivas effekterna av den tidigare transatlantiska och arabiska slavhandeln. Bland de etniska grupper som drabbades hårt av slaveriet, har detta skapat en kultur med värderingar där misstro mot andra är normen.

­– Jag vill förstå de stora skillnaderna i ekonomisk utveckling som vi observerar över hela världen i dag. Varför är den afrikanska kontinenten världens fattigaste region? Kan Afrikas historia och några av händelserna i dess förflutna, som slavhandeln, förklara dess nuvarande nivå av ekonomisk utveckling? Om vi kan förstå de grundläggande orsakerna till varför något har utvecklats som det har, kan det hjälpa oss att se vilken väg vi ska välja i framtiden, säger Nathan Nunn.

2. Arbetskraftsrörlighet över gränserna bättre än bistånd

Nathan Nunn förespråkar att rika länder bör förändra sitt synsätt och sitt agerande i hur de försöker hjälpa utvecklingsländer. I stället för att ge exempelvis statligt utvecklingsbistånd, kan de bara sluta göra saker som skadar fattiga länder.

­– Många av de skadliga sakerna som västvärlden gör flyger under radarn inom utvecklingsekonomin av olika skäl. Ett skäl är att vissa av dem, som antidumpningstullar, inte är särskilt glamorösa att studera. En annan är att många av de skadliga saker som görs anses vara utanför utvecklingsekonomin och mer inom politiken eller den politiska ekonomin. Till exempel betraktas arbetskraftsinvandring och migrantbegränsningar mer som en politisk fråga än en utvecklingsekonomisk, säger han och fortsätter:

– Faktum är att forskningen är ganska tydlig när det gäller rörlighet över gränserna gällande arbetskraft. Det tenderar att hjälpa alla inblandade. De som flyttar för jobb har det bättre, liksom deras familjer, men också det mottagande landet, och överraskande nog tyder resultaten även på att det sändande landet gynnas. Det verkar alltså inte vara ekonomiska skäl som ligger bakom begränsningarna mot fri arbetskraftsrörlighet. Det är konstigt att vi som nationalekonomer ofta talar oss varma för att främja fria marknader och valfrihet, men att vi inte förväntar oss detta på arbetsmarknaderna.

3. Pålitliga institutioner nyckel till pålitlig handel

Nathan Nunns arbete handlar också om hur viktig ländernas förmåga att verkställa kontrakt är för deras komparativa fördelar; viktigare än både kvalificerad arbetskraft och fysiskt kapital.

­– En viktig del av jämförbara fördelar när det kommer till saker som handel är kvaliteten på ett lands juridiska institutioner; särskilt de delar som gäller kontrakt och avtal. Det är en stor utmaning för beslutsfattare att veta hur man kan förbättra kvaliteten på ett lands institutioner. Forskningen visar att hur institutionerna fungerar avgörs genom historiska processer och de är anmärkningsvärt motståndskraftiga mot förändring. Det gör förändringen av institutionerna till en mycket tuffare uppgift än att samla mänskligt eller fysiskt kapital vilket man kan göra relativt snabbt.

Nathan Nunn hälsar att han ser fram emot att träffa sina lundensiska kollegor. Ekonomihögskolan i Lund har en stor forskningsgrupp med fokus på afrikansk ekonomisk historia, troligen den största i sitt slag i världen med 15–20 medlemmar.

Ekonomihögskolan driver även Trade Policy Training Centre in Africa (Trapca) tillsammans med ESAMI och Sida. Där får yrkesverksamma utbildning i handelsrätt.

Fakta: Nathan Nunn

Professor Nathan Nunn är the Frederic E. Abbe Professor of Economics vid Harvard University. Han föddes 1974 i Kanada och är utbildad nationalekonom och en ofta citerad ekonomisk historiker.

Nathan Nunn har en kandidatexamen i nationalekonomi från Simon Fraser University (1998) och en masterexamen (2000) och doktorsexamen (2005) i nationalekonomi från University of Toronto. Efter examen arbetade Nunn som universitetslektor vid University of British Columbia innan han flyttade till Harvard University 2007. Där blev han befordrad till the Paul Sack Associate Professorship i politisk ekonomi 2011. Han blev full professor 2012 och har sedan 2016 haft befattningen the Frederic E. Abbe Professor of Economics.

Läs mer om Nathan Nunn på Harvards webbplats

Fakta: Familjen Jan Söderbergs pris i ekonomi

The Jan Söderberg Family Prize in Economics and Management (på svenska: Familjen Jan Söderbergs pris i ekonomi) består, förutom äran, av en miljon svenska kronor. Huvuddelen av prissumman, 80 procent, är avsedd för att stödja pristagarens forskning, i första hand för att göra det möjligt att engagera yngre forskare som medarbetare. Resten av prissumman, 20 procent, är avsedd för pristagarens fria disposition.

Priset delas ut till en framstående forskare i ekonomi inom området Economics and Management. Pristagaren ska vara under 50 år gammal. Den 25 mars delas priset ut under en högtidlig ceremoni vid Ekonomihögskolan i Lund.

Läs mer om priset på ehl.lu.se

Den 26 mars bjuder Ekonomihögskolan in till Ekonomidagen i Lund populär- och tvärvetenskapliga föreläsningar. Årets tema: Morgondagens ledarskap – utmaningar och perspektiv.

Läs mer om Ekonomidagen i Lund

Kontakt

Nathan Nunn
Formell titel: Frederic E. Abbe Professor of Economics at Harvard University
Telefon: 857-445-5682
E-post: nnunn@fas.harvard.edu

Fredrik Andersson
Rektor, Ekonomihögskolan vid Lunds universitet
Telefon: 046-222 86 76
fredrik.andersson@ehl.lu.se

Ellen Hillbom
Docent i ekonomisk historia, Ekonomihögskolan vid Lunds universitet
Telefon: 046-222 7486
ellen.hillbom@ehl.lu.se
Kan svara på frågor om forskning om Afrikas ekonomiska historia vid Lunds universitet. Läs mer om Ellens forskning här.

Jan Söderberg
Entreprenör och initiativtagare till priset. Intervjuförfrågningar till Jan Söderberg går genom presskommunikatören.

Louise Larsson
Presskommunikatör
Telefon: 046-222 08 44
louise.larsson@ehl.lu.se